jag vet inte varför jag inte är gladare än vad jag är, men jag är så trött på den här dagliga kampen för att hålla ledsnaden på avstånd.
alla ansträngningar jag gör, ser till att äta, sova, börjar träna, försöker ta reda på vad jag tror jag kommer må bra av och sen göra dom.
alla resonemang jag har i huvudet, går det att resonera sig glad?
kan jag inte bara få vara glad? utan att behöva göra knut på mig själv.
kan jag inte bara få känna att det finns en mening med allt? utan att konstant behöva ägna mig åt att hitta den.
No comments:
Post a Comment