släpp in solen

idag lyser solen bakom molnen och inne i mig är det som om något har låsts upp och något har lämnat mig, känslan av hopplöshet tror jag?

det är för tidigt att deklarera att det är vår både inne i mig och utomhus men det kanske ändå är starten på något nytt? 10 veckor kvar av oxveckorna och det är lång tid men veckorna går och saker händer. oavsett hur saker är eller hur saker blir står jag inte och stampar på samma ställe längre.

In the midst of winter, I found there was, within me, an invincible summer.

mörka moln

något är det som har sipprat in i mig, tänker på att det finns en miljon filmer som gestaltar depression som något fysiskt och påtagligt men kommer inte på en enda. jag tänker att jag behöver se något sådant nu, jag behöver något att hålla mig fast vid, en bild, en text, vad som helst. 

påminns om dikten av athena farrokhzad som jag läste för några månader sen: hur kan minnet av lycka inte räcka, vad är människan för ett girigt djur, varför skriker hon så fort smaken av socker lämnar tungan, upprepar det gång på gång för mig själv.

och som alltid markus krunegårds rader: jag ser tillbaks på mörka moln som heter ångest, sorg och skam dom kanske krossar mig en dag men tills dess var det jag som vann.

en vän till mig skickar en låt med textraden: whatever you do, don't congratulate yourself too much, or berate yourself either. Your choices are half chance; so are everybody else's. dom textraderna spar jag också att ta fram när de behövs.

hur gör folk som inte lyssnar på musik, inte läser dikter, inte ser filmer, hur hanterar dom livet utan något att hålla fast vid.

ett råd för ingen

I En bok för ingen skriver Isabella Nilsson:

Att med olika medel vägra att förverkliga sig själv är den enda form av samhällskritik som kan bedrivas i en tid då det individuella projektet blivit ett opium för folket.

Och jag tänker att jag måste sluta förverkliga mig själv. Jag tänker att jag måste sluta försöka bli något, göra något, jag tänker att jag bara borde vara. Men när den som är jag är någon som jag knappt står ut med, hur gör man då? Typiskt en författare som har gett ut kritikerrosade böcker att skriva något sådant.