den oändliga nervösa väntan

man (jag som alltid) glömmer så lätt att vänta på att någon ska svara på ett *viktigt* meddelande är det mest handlingsförlamande som finns. och så dränerande. försöker intala mig själv att en bortslösad söndag liggandes i sängen med hjärtklappning inte är en katastrof men ÄNDÅ, det är en liten katastrof. 

kan inte äta och kan inte ta tag i något. det är vidrigt. hur kan jag, som annars är handlingskraftig, bli en passiv gengångare av att inte få svar? 

antar att saker skulle kännas bättre om jag bara orkade äta något men orkar inte göra något, behöver någon som kommer och matar mig med någon riktigt riktigt snäll mat. 

vinterns sista dagar

driften att göra listor över varje ny termin, fas, månad, dag, så svårt att överblicka allt annars, så svårt att ta tag i något.

gjorde en lista över dagen:

10-11 - äta frukost
11-14 - gå o bada
14-16 - laga mat och städa
16-18 - gymma, duscha
18 - middag + bio med V

en bra söndag helt enkelt! och jag är inte ledsen och inte särskilt trött och nu jinxar jag förstås det här för kommer komma efter i tidsschemat och inte alls göra det jag har tänkt att göra och så kommer jag bli på dåligt humör.

eller inte! ibland kanske en bra dag bara är en bra dag... :) 

well, anledningen till varför jag började skriva om listor var för att jag tänkte skriva en lista över sånt jag vill göra i vår men kollade igenom gamla listor och insåg att jag är absolut sämst på att pricka av saker.. får inget gjort trots listorna. 

jag hoppas allt och inget för den här våren. vill vara kär, vill ha nytt jobb, få massa nya vänner, skapa otroliga saker, vill vara glad glad glad.

men samtidigt, jag vill slippa de värsta skoven av hypokondri, jag vill tillbringa tid med mina vänner, jag vill träffa mina ungar, jag vill åka på mysiga utflykter och sitta på uteserveringar så ofta det går. Bara jag får det är jag nöjd också.